Jag skulle kippa efter andan i det tomrum som skulle bli ifall du lämnade detta nu,
jag skulle vara mer vilsen än jag redan är av detta.
Jag skulle sakna den där stunden som blir efter att vi har pratat,
när leendet smått smyger sig på.
En saknad av att ha ett SMS väntandes på sig när man vaknar om morgonen,
när du har varit ute utan mig vid din sida.
Och trots det så har vi inte kommit någonstans.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar