torsdag 24 juli 2008

Countdown

Jobbigt samtal, får se hur det blir när fyra ögon möts. Frustrerande när två personer vill två olika saker. I det här läget är det lite svårt att kompromissa. Det konstiga är att det inte var jag som tog kontakten, men det är jag som vill fullfölja. Snacka om att jag verkar ha dålig impact(kommer inte på något svenskt ord). Känns som att din intressekurva bara har dalat sen den dagen, med undantag för någon liten topp här och där. Jag var väl tydligen inte så intressant som jag tydligen först verkade vara. Men det känns ändå som att det finns något hos dig som vill lite annorlunda, men någon gång måste även jag sluta leva på hoppet.
Det är en liten kluven känsla att känna att man behöver avbryta något med någon man tycker om, bara för att man ska må bättre senare. Det går inte riktigt att beskriva. Skönt att det är uppbunkrat med två vinare, öl och sprit här hemma iaf...
Min chansning till att tacka nej till att följa med mina vänner bara för att jag KANSKE skulle få träffa dig gick helt åt helvete verkar det som. Du har tydligen hela sommaren inplanerad, men det fanns ingen lucka för undertecknad. Det är i såna lägen man ångrar att man hållit händerna i fickorna när andra flickor velat annorlunda, men samtidigt ångrar jag det inte en sekund. Då kändes det helt rätt. Det jobbiga är att vännerna försummas. Tankar vänds åt dig istället för dom, men frågan är om jag kommer få ut något för det.
Fyra månader är ett tredjedels år, vilket i mina ögon är väldigt lång tid. Men jag kanske stressar. Skulle inte tro det, har inte stressat något sånt här under hela mitt liv. Mina vänner kan intyga att jag aldrig strulat runt i onödan. Men vissa flickor får man inte låta försvinna. Men du kanske inte är en sådan ändå. Jag kanske har läst dig helt fel ändå.
Jag har lärt mig av en del käftsmällar att det inte hjälper att sitta tyst och hoppas på ödet, men när jag väl försöker ta ödet i egna händer verkar ödet slå tillbaka hårt mellan benen. Detta är absolut inte menat som självömkan utan mer att jag inte själv förstår saker och ting. Men jag är fortfarande ung och dum, vis blir man med åren.
Tur att det blir omväxling i höst, jag tror jag kommer behöva det efter det här. Skönt att komma närmare sina vänner, förutom dig. Kommer sakna dig där borta på andra sidan.

Vi får se ikväll om ödet har sparat en klapp eller en hård smäll på något ömtåligt ställe åt mig.

Om fem minuter står vi där.

The end.

Inga kommentarer: